Dessa workshops ägde rum under mässans första dag:
Halv plus halv blir hel – om att försonas med att leva i två kulturer
Arrangör: Sharaf hjältar och hjältinnor
Workshopledarna (Nigar Ibrahim, Leo Razzak, Omar Al-Azzawi, Roshna Ali och Wahid Setihesh) beskrev Elektras olika dialogdelar: rekryteringsdialog, skoldialog, dialog på gatan och Sharaf hjältinnors dialog.
Viktiga frågor som lyftes var bland annat vilken respons föräldrar ger, vilket motstånd man möter och om dialogarbetet är avlönat. Hur lockar man in människor i dialogfasen?
Styrkorna med Sharaf hjältar och hjältinnors metod för dialog om demokrati och mänskliga rättigheter ligger i att de anpassar sig till mottagaren när de sprider sitt budskap. Det är liten ålderskillnad på hjältarna/innorna och på ungdomarna de når ut till. På så sätt blir det lätt och intressant att identifiera sig med organisationen. Svagheten i metoden ligger i att budskapet ibland inte når fram riktigt och att tiden i till exempel skoldialogen är begränsad.
Mest lärorikt på workshopen var vikten av att försöka möta ungdomar på deras nivå. Att öka insikten om vad det innebär att leva i två kulturer är ett ansvar som hela samhället behöver axla.
200 m demokrati – workshop om vad demokrati egentligen innebär
Arrangör: DemokratiAkademin
Workshopledarna (Åse Richard och Anette Dahlqvist) visade upp en blandning av deltagaraktiva metoder, värderingsövningar och miniföreläsningar.
Viktiga frågor under workshopen var bland annat att skapa struktur och ett gemensamt språk kring frågor om vad demokrati är. Vad finns det för alternativ till demokrati? Och hur vet man när det är läge att försöka arbeta demokratiskt?
Styrkan med DemokratiAkademins metod för dialog är att den skapar strukturer och gemensamt språk för vidare dialog. Svagheten är att det tar lång tid att utbilda metodledare.
Forumteaterworskhop
Arrangör: Teater Katalysator
Workshopledarna (Madeleine Hermerén och Lotta Björkman) arbetade med värderingsövningar, statyer och forumspel kring demokrati och de svårigheter som finns vad gäller att ha inflytande och makt i ett sådant styrelsesätt. Forumteater är en kort pjäs på max 10 min där någon utsätts för orättvisa/förtryck. Publiken får ropa stopp om de upplever att ett förtryck sker och då gå upp och byta ut den person på scen som blivit utsatt och där försöka förändra situationen. Viktiga frågor som kom upp under workshopen var bland annat de svårigheter som finns när det gäller demokrati och inflytande, hur gör man?
Styrkorna med forumteater som metod är visualiseringen och rolltagandet. Genom att i exempelvis statyer visualisera ett problem får alla deltagare en gemensam referensram att diskutera om och kring. Forumspelet en katalysator för både diskussion och aktion som når långt längre än enbart verbala samtal gör. Svagheten ligger i rädslan som hos många finns för att "agera och spela teater", att man tror att det finns ett rätt och fel i staty- och rollspelsskapande och framförallt att det alltså måste vara "bra".
Mest lärorikt var alla de olika perspektiv och tankar som uppstod kring bilderna och spelet, hur olika man kan se på en problematik och att det finns lika många handlingsvägar som det finns människor i workshopen.
MOD Introduktionspass i Mångfald och Dialog
Arrangör: Sensus och Bilda, MOD
Workshopledarna (Lisbet Flank och Carina Norlén) lät deltagarna presentera sig genom att hitta osynliga likheter i deras världsbild och rita kartor över detta. Workshopen bygger på att ta ett steg framåt genom att avslöja makt i samhället och reflektera om mångfald och dialog.
Frågor som kom upp under workshopen var bland annat vilken roll egna fördomar spelar, maktperspektiv, varför andra inte tar plats, religionsfrågor, klass och kön.
Styrkan i MOD-metoden är just paketeringen med tre delar och MOD-processen. Svagheten är att övningarna kräver tid.
Mest lärorikt under workshopen var mötet med människorna och att de fick säga vad de tyckte och tänkte.
Angeläget – Metoder som kombinerar mänskliga rättigheter och eget skapande
Arrangör: Angeleäget
Workshopledaren (Martin Rydehn) höll en introduktion om hur Angeläget arbetar med att skapa synopsis: redovisning, filmvisning och avslutning.
Frågor som kom upp under workshopen rörde sig kring de dokumentärer som skapats av ungdomar på alla typer av mänskliga rättigheter.
Styrkan med Angelägets metod är att den skapar engagemang. Ungdomar får själva skapa film på sina egna villkor om det som de tycker är viktigt inom Mänskliga rättigheter. Svagheten är att det tar tid att förankra projekt på många skolor.
Mest lärorikt var den dynamik som uppstod då deltagarna gjorde så seriösa insatser.
Från kollektivism till individualism
Arrangör: Kom In
Workshopledarna (Lise-Lott Gustafsson och Tove österling-Wallner) höll en föreläsning kring värderingar. Därefter presenterades och diskuterades användningen av sfi-material.
Styrkorna med Kom In:s metod för dialog är att den ökar kunskap och förståelse. Den skapar ett konkret material och verktyg för att arbeta med värderingsfrågor.
O/lika – att leda övningar om fördomar och diskriminering
Arrangör: Alla olika alla lika
Workshopledarna (Cecilia Elmqvist och Sara Sjöman) presenterade kort sitt arbete och lade sedan resten av tiden på att prova olika interaktiva, upplevelsebaserade övningar från sitt utbildningsmaterial O/LIKA.
Framför allt ställdes frågor kring att välja normfokuserad pedagogik framför toleranspedagogik. Frågor ställdes också kring hur man ska hantera eventuella kränkningar som kan uppkomma i den grupp man arbetar med.
Styrkan i metoden ligger i att den är rolig och lättanvända. Man tar tillvara på den kompetens som finns i gruppen genom att metoden är interaktiv och upplevelsebaserad. Dessutom är metoderna fokuserade på normer och strukturer snarare än på tolerans för olika grupper. Detta gör att man kan komma in i vilken grupp som helst och arbeta med rådande normer, utan att känna till särskilt mycket om gruppen innan.
Svagheten med metoden är att det krävs att ledarna har förståelse och kunskap kring hur osynliga regler i samhället samverkar och påverkar oss människor i fråga om utanförskap/innanförskap, för att kunna utgå från ett normfokuserat perspektiv.
Det var spännande och intressant att få in nya perspektiv och möta andra som arbetar med liknande frågor. Dessutom var alla frågor vi fick spännande att besvara och reflektera kring.
Hur för man dialog om jämställdhet och värderingar i en stadsdel där olika kulturtraditioner och religioner korsas?
Arrangör: Bysnacket – en statsdelsdialog
Workshopledarna (Alma Adan, Abdulkadir Habib, Massood Mafan och Björn Gardarsson) berättade om sina olika ingångar i ett gemensamt värdegrunds- och jämställdhetsarbete.
Styrkorna med Bysnackets metod är att aktörer med olika bakgrunder enas om en gemensam grund och former för en bred dialog.
Jämställdhet är en mänsklig rättighet
Arrangör: Svenska UNIFEM
Workshopledarna (Afamia Maraha och Sara Aarnivaara) varvade workshopen med föreläsning, värderingsövningar, diskussionsövningar och presentationsteknik
Styrkan med Svenska UNIFEMs metod är att den skapar dialog och utbyte. Svagheten är att kan bli livligt och det är lätt att komma in på stickspår.
Papparollen och mansrollen i ett mångkulturellt perspektiv
Arrangör: Rädda Barnens Dialogprogram
Workshopledarna (Vidar Vetterfalk och Nicklas Kelemen) beskrev sitt grundläggande förhållningssätt och metoden och den process som brukar äga rum (från motstånd och försvar till intresse och långsiktigt samarbete). Därefter fördes en aktiv, öppen och ärlig dialog i gruppen. Grundläggande antaganden ifrågasattes och diskussionen kom förbi politisk korrekthet.
Styrkorna med Rädda barnens metod för dialog är just öppenheten och lyssnandet. Kombinerat med tydliga budskap om jämställdhet, mänskliga rättigheter och ickevåld. Att de lyckas nå och bygga upp samarbete med segregerade manliga etniska organisationer och religiösa samfund. Svagheten är att det kan vara svårt att nå isolerade grupper.
Abrahams barn – en pedagogik som främjar demokratiska värden
Arrangör: Abrahams barn
Workshopledaren (Elisabet Mattizon-Armgard presenterade Abrahams barns verksamhetsområde och pedagogiska program. Dessutom presenterades IE-metoden: identifikation skapar empati. En metod som bygger på identifieringsövningar i tal och skrift med utgångspunkt i berättelser. Den hjälper barn, ungdomar och vuxna till inlevelse i människoöden från all tider, kulturer och religioner.
En av styrkorna i metoden är just den narrativa pedagogiken som har stor potential i ett mångfacetterat klassrum. Berättelsen blir fundamentet när man bygger nya gemensamma referensramar.
Låna en fördom
Arrangör: Röda korset
Workshopledarna (Ulrica Åström och Jan-Olov Madeleine Ågren) beskrev metoden och visade bilder för att illustrera hur man kan göra ett levande bibliotek där dialog främjas.
Styrkan i metoden ligger i att den på ett lättsamt och avdramatiserat sätt skapar möten och dialog, som annars inte skulle uppstått. Svagheten är risken att de ”levande böckerna” ses som representanter för en hel grupp. Dessutom blir det stort fokus på utsatta grupper. Detta kan motverkas genom att även normen görs till levande böcker.
Mest lärorikt på workshopen var ett tips från en deltagare om att Malmö Statsbibliotek har en fördomsbas med personer som lånas ut till skolor.